Våra metoder


  • Landrisk
  • Konkursanalyser

Värderingen av den totala landrisken är en sammanvägning av landets Country Grade och risknivå

Country Grade (CG) speglar ekonomiska obalanser, kvalitén på företagsklimatet och den politiska risken. Den löper på en sexgradig skala från AA till D, där AA är den högsta nivån och D den lägsta. Country Grade är en kombination av olika värderingar:

  • Den makroekonomiska värderingen (ME) baseras på analys av: den ekonomiska strukturen, budget- och penningpolitik, skuldsättning, den externa balansen tillsammans med stabiliteten i banksystemet och andra faktorer.

  • Värdering av det strukturella affärsklimatet (SBE) baseras på: landets rättsliga och juridiska ramverk, korruptionsbekämpning och företagsvänlighet.

  • Den politiska riskvärderingen (P) baseras på analys av landets mekanismer för valutaöverföring och maktkoncentration, effektiviteten i det politiska besluts-fattandet, institutionernas oberoende, social sammanhållning och internationella relationer.


Country Graden kombineras sedan med två kortsiktiga varningsindikatorer för att skapa landrisknivån (Country Risk Level/CRL). Den löper på en fyrgradig skala från
1 till 4 där 1 är den högsta nivån och den lägsta. Dessa benämns som Low, Medium, Senstitive och High i vår landriskkarta. De två kortsiktiga varningsindikatorerna är:

  • Financial Flows Indicator (FFI) som mäter de kortfristiga finansieringsriskerna i en ekonomi vilka i sin tur kan påverka betalningen av kundfordringar mellan företag.

  • Cyclical Risk Indicator (CRI) som mäter risken för kortsiktiga störningar i efter-frågan. Den inkluderar våra prognoser för makroekonomin och konkurser.

Tillsammans utgör dessa fem riskdimensioner Euler Hermes unika metod för att värdera landrisken. Den bedömer risken för utebliven betalning från ett företag i
ett givet land och ger våra kunder stöd för beslutsfattandet.​​

Euler Hermes bevakar företagskonkurser i över 30 länder


Företagskonkurser definieras olika från land till land vilket försvårar internationella jämförelser. För det första har officiella konkursförfaranden inte samma vikt överallt.
I vissa länder, till exempel i Spanien och Italien, dominerar uppgörelser i godo vilket medför att den officiella statistiken ger en underskattad bild av det faktiska antalet konkurser.

För det andra, i vissa länder inkluderas konkurser för enskilda näringsidkare i den officiella statistiken för företagskonkurser. I andra länder, till exempel USA, inkluderas de i statistiken för personliga konkurser vilket innebär att antalet företagskonkurser är betydligt underskattat. 



För att hantera olikheterna i officiell statistik och lokala förhållanden har vi konstruerat ett landindex och vår unika Global Insolvency Index

När konkurssiffrorna anses jämförbara och standardiserade beräknar vi ett konkurs-
index där basåret är år 2000 = 100. Detta mäter förändringar i konkurser över tid snarare än det absoluta antalet. Vårt konkursindex utgör en avgörande indikator för eventuella  ökningar i risken för utebliven betalning i ett visst land.

Vi beräknar också ett Globalt Insolvens Index (GII). Detta är den viktade summan av de nationella indexen. Varje land viktas i förhållande till sin andel av den totala brutto-nationalprodukten (vid nuvarande valutakurser) av de länder som ingår i vår studie. Denna indikator är det bästa sättet att följa tillståndet för den globala reala ekonomin.